Ida Lindfors

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Imorse dog min morfar vid 7 tiden. Det var ifs ganska väntat han har legat innne på sjukhem i 4 år men ändå det är svårt ändå. Jag har aldrig varit med om att någon i min släkt dör eftersom jag har så pass ung släkt och det var jobbigt när man inte ritkigt vet vad man ska göra eller förvänta sig men allt var väldigt fint i alla fall. Det såg ut som han bara låg och sov och han var klädd i sina finaste kläder. Men som sagt det är ändå jobbigt det vart mycket gråt och tröstande. Efteråt for vi och våra kusiner hem till mormor där vi fikade litegran inte för att man var särskillt sugen på fika men ändå.

Vi kom hem därifrån för några timmar sedan och ska dit imorgon igen och börja stöka bort ur rummet. Kvällen har tillbrigas med att slå in julklappar och slappa, det är helt sjukt hur utmattad man blir av att gråta en hel dag! Tack i alla fall till alla som har visat att de brytt sig! Puss till alla er!

Må du vila i frid, du är äntligen hemma.

Ha det bra